Hörneå bys hemsida www.becken.se
Hörneå No.6 och No.7 Anno 1778
I artikelserien om Leo Karlssons karta från 1842 (se denna länk eller andra artiklar i vänstermarginalen) gjordes en djupdykning i gamla kartor. Leos karta visade bebyggelsen utmed Hörneån, det som då som idag var och är byn Hörne även om området idag mest kallas "Bruket".
De närbelägna byarna Hörne och Bäcken var sammanflätade med varandra. I detta nätverk ska vi här studera vår egen by, dagens Hörneå, dåtidens Bäcken/Becken eller rätt och slätt Bäck.
Som tidigare sagts i denna artikelserie måste man antingen ha ett "särskilt intresse för lokal bygdekultur och gamla kartor" eller att man har släktförbindelser med bygden, och helst båda dessa faktorer uppfyllda. Om man inte räknar sig till denna kategori kan annat material på hemsidan vara mer intressant - att hitta via denna länk.
Bild 1. Historiska kartor: "Geometrisk Afrithning 1685", "Geometrisk Afrithning 1740" samt "Jean Malmströms Storskiftesdelning af Hemägorne emellan Grannarne uti Hörne By 1778".
I bild 1 framgår temat för denna artikel - nämligen vad som blev vad i Bäcken byn då den delats i två delar No.6 och No. 7. Becken-Webbens Redaktion bor inom fastighetsbeteckningen Hörneå 7, likt andra grannar i området. Grannar omedelbart söderut tillhör Hörneå 6. Detta är något man normalt inte tänker så mycket på - om man inte studerar gamla kartor.
Backar man tillbaka till 1685 - den äldsta kartan som exponeras i Lantmäteriets digitala databas - finns endast en gård markerad i byn som även då kallades "Bäcken". Gårdar i grannen österut "Hörne" är inte utritade, men på kartan anges att "Emillan Bäcken och Hörne äro 1/4 mil" (ca 2.7 km, dåtida svensk mil = 18 000 alnar = 10 689 meter). Av kartan tycker man sig förstå att bonden i Bäcken även hade åkrar/tegar i byn Hörne och vice versa.
Det intressanta år 1685 är att gården i byn år placerad på den västra sidan av bäcken. Det är denna bäck som givit byn dess namn. Uppströms flyter bäckarna "Degermyrbäcken" och "Kankmyrbäcken" samman och bilder bäcken "Bäcken" rätt och slätt.
År 1740 fanns fortsatt samma gård på den västra sidan av bäcken, men 1778 finns endast en tom "tomt" markerad. Istället har två gårdar uppförts på den östra sidan av bäcken. Dessa gårdar har samma fastighetsbeteckning "F" men numreras No.6 och No.7. Här ses förklaringen till dagens fastighetsbeteckningar Hörneå 6 och Hörneå 7.
Bild 2. Tidigare visad tabell, ett utsnitt ur Jean Malmströms utredning 1778 inför kommande Storskifte.
I bild 2 återges ånyo tabellen över fastigheter inom byarna Hörne och Bäcken 1778. Fastigheten "F" var ett "Skattehemman", med andra ord bondeägd mark till skillnad från "Kronohemman". Fastigheten motsvarade tillsammans 1 mantal som 1778 delats i två lika delar. No.6 ägdes av Postbonden Justus Larsson och No.7 av tillika Postbonden Anders Erasmundsson (även Erasmusson).
Bild 3. Året 1778 jämförs med 2025. Någon rest av gård eller tomt på den västra sidan av bäcken finns inte. Där finns idag en åker. Skribenten erinrar att det av gamla släktingar pratats om en gammal gård på platsen.
I bild 3 görs en fortsatt analys av geografin mot idag. Till vänster ses 1778 och till höger dagens karta. Markgränsen mellan Hörneå 6 och Hörneå 7 utgörs av en prickad linje.
Postbonden Anders Erasmundsson sentida släktingar heter Bergström, i olika släktförgreningar. En ursprunglig gård är den som är markerad med ett rött kryss i bild 3, i höjd med T-korsningen i nedre högre kvadranten. Denna gård brann ned till grunden en jul kring 1970. Om detta berättas i olika artiklar, bland annat "Anna-Lena Wahlberg - om - Henny Bergström", samt "August och Augusta Bergströms släktträff 2025".
Det som är extra intressant är att Postbonden Anders Erasmundsson fastigheten "F" No.7, vilket i så fall är den gård som vid början av 1800-talet köptes av Skribentens förfäder Engström från grannbyn Ängersjö.
Gården "F" No.6 motsvarar idag Patrik Rehnmarks hus (rättare sagt det gamla bostadshuset som ännu står kvar på tomten). Gården köptes av skräddaren Eric Håkansson Renmark (f1778 – d1834) kring år 1800, se mer i artikeln "Helmer Rehnmark vid Hörnefors Sulfitfabrik".
Det är uppenbart att byn förändrades i och med Storskiftet, med nya avstyckningar och gårdar som uppfördes. Mer detaljer finns i artikeln om "Storskifte 1808 i Hörne och Bäck - Del 2".
Här slutar ännu en komplicerad artikel - både komplicerad "research" och skrivande - och säkerligen lika svårläst som tråkig. Kanske kommer fler artiklar på detta tema. Likt byn Bäcken finns potentiellt intressanta utvikningar i grannbyar, inte minst Ängersjö men just nu är Skribenten ganska trött på detta tema.
Gunnar Engström, 2025-10-30
Fotnot:
I denna artikel förekommer material hämtat från Lantmäteriets databas över historiska kartor. Angående regler för copyright att publicera sådant material - se fotnot till artikeln "Strandgården år 1685".
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se